Du kommer ångra dig, du kommer ringa mig, jag kommer ångra mig, jag kommer ringa dig, men bara låt det dö, bara låt det va, om vi ses på stan kan vi säga det här är inge bra, fast det känns så bra, det här är inge bra, fast det känns så bra

Hade jag fått frågan för ett par år sedan vad jag tror är meningen med livet, så skulle jag ha svarat kärlek. All kärlek förstås, den mellan partner, familj, vänner, djur - all sorts kärlek. För det är det som för oss människor ihop trots allt det hemska som händer i vår värld. Men 2013 var ett turbulent år för mig då jag i mitt tycke tyckte att jag vanärade kärleken. Jag var så ledsen hela tiden, och min mening med livet började försvinna ur mitt sikte. Jag berättade aldrig för någon och lät det pågå.

Men förr eller senare gick det upp för mig att det är inte så en 18-årig person med stor potential bör leva. Jag har massvis med personer som älskar och uppskattar mig, så vad har jag egentligen att förlora på att fortsätta kämpa? 

Om en är intresserad av matematik kan tatueringen läsas som antingen att kärlek är större än allt, eller att allt börjar med kärlek från ett HTML-perspektiv. Det är därför jag valde att tatuerna in detta på min arm. Att kunna påminna mig själv om att kärlek fortfarande är det största i livet och oavsett vad som händer lämnar den aldrig mig, och jag aldrig den.